Psykisk hälsa

Stress påverkar vår psykiska hälsa på många sätt. Då vi har ont om tid hinner vi sällan stanna upp och känna efter vad vi behöver, vi hinner inte diskutera med vänner och familjemedlemmar som kunde stöda oss och vi följer inte rutiner lika noggrant.

vi känner oss stressade fokuserar vi lätt på sådant som är ogjort och som vi kanske är missnöjda med istället för det vi redan åstadkommit och är nöjda över. Men det finns mycket vi kan göra för att stöda vår psykiska hälsa och må bättre.

Rutiner är viktiga för att stöda vår psykiska hälsa - att gå i skolan eller på jobb och ha en rytm i vardagen.

Då vi tar hand om vår fysiska hälsa genom att sova gott, äta hälsosamt och röra på oss så tar vi även hand om vår psykiska hälsa. Att bearbeta våra känslor, hitta ord för hur vi känner och kunna säga det högt stöder också vår psykiska hälsa.

Det är viktigt att tillbringa tid med familj och vänner. Vi behöver alla trygga personer vi kan prata med, både om positiva saker och om våra bekymmer.

När ska man söka hjälp och varifrån?

Under vår livstid går vi igenom flera stormiga tider, speciellt under ungdomsåren. Det sker förändringar i kroppen och sinnet som ofta pågår en längre tid och våra psykiska krafter testas på olika sätt.

Ofta klarar vi dessa tider utan större problem med hjälp av goda vänner, familjemedlemmar eller andra vuxna i vår närmiljö.

Det är viktigt att du berätta för dina vänner eller andra i din närmiljö om du har problem eller om inte mår bra. Redan att dela saken med någon är ofta en lättnad.

Om ett samtal med en vän inte räcker till för att du ska må bättre, är det dags att tala med någon vuxen om saken. Den vuxna kan vara din förälder, skol- eller studenthälsovårdaren, kuratorn, handledaren vid ungdomsverkstaden eller någon annan trygg person.

Om du till en början känner att du inte vill berätta om ditt liv för någon ansikte mot ansikte, finns det också möjlighet att få hjälp via nätet eller per telefon

Det viktigaste är att du inte är ensam med problemet och ditt illamående.

Ofta blir nämligen symtomen och problemen värre om man grubblar på dem för sig själv. Tumregeln är att samtal alltid hjälper!

PRAKTISKA TIPS:

  • Reservera tid åt att vara med personer du trivs med och som får dig att må bra.
  • Fråga hur en vän mår och lyssna in på svaret. 
  • Stanna upp och känn efter. Vad är dagens känsla?
  • Skriv ner dina tankar t.ex. i en dagbok. Kom ihåg det positiva, något du är tacksam för.
  • Ett sätt att fundera över sin psykiska hälsa och hur man kan stöda den är att tänka på sina rutiner och vad man själv kan påverka i vardagen. Dessa beskrivs bra i ”Må bra-handen”

Källor:

  • Mun on paha olla – näkökulmia lasten ja nuorten psyykkiseen hyvinvointiin (2009) av Anna-Liisa Lämsä (toim.)